Arkiv-Blastocystis hominis (Tarm)
Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002
Innehåll |
Blastocystis hominis
Smittämnet
Trots att det gått mera än 90 år sedan Blastocystis hominis för första gången beskrevs är mycket rörande denna organism fortfarande oklart. Genom studier på 1970-talet fastställdes att B. hominis är en protozo, och ej en svamp som tidigare föreslagits, men fortfarande är taxonomin under debatt. Ett flertal rapporter beskriver genetiska subtyper av Blastocystis hominis men än så länge har ingen subtyp specifikt kunnat kopplas till rapporterad sjukdom.
Livscykel, patogenes och patofysiologi
Blastocystis hominis livscykel är ej helt klarlagd men i aktuell litteratur anges att en cystform (morfologiskt svårdefinierad) förekommer. Intagna cystor antas excystera under inverkan av magsaft och enzymer på liknande sätt som Giardia-cystor (Stenzel 1996). Det är ej klarlagt om denna parasit är patogen eller apatogen eller förslagsvis endast patogen under vissa omständigheter. Biopsier visar vanligen att Blastocystis inte invaderar kolonslemhinnan, men att ödem och inflammation av slemhinnan kan förekomma. Åtskilliga rapporter har framhållit att Blastocystis orsakar symtom endast när ett stort antal organismer kan påvisas, medan andra ej funnit sådana samband.
Symtom och klinisk bild
Huruvida denna organism orsakar symtom eller ej är följaktligen en kontroversiell fråga. Ett antal rapporter visar på ett samband mellan gastrointestinala symtom, såsom magsmärtor, illamående och diarré, och fynd av Blastocystis hominis medan andra författare ej funnit något sådant samband. B. hominis är vanlig hos homosexuella män, både med och utan HIV-infektion, men betydelsen av dessa fynd är ej klarlagd.
Provtagning och transport
Se länken provtagningsanvisningar.
Laboratoriediagnostik
Allmänt
B. hominis-infektion diagnostiseras genom mikroskopisk påvisning av organismen.
För rutindiagnostik används mikroskopi av jodfärgat preparat efter formalin/etylacetat koncentrering. Denna metod är dock inte optimal för att påvisa förekomst av B. hominis. Organismerna koncentreras dåligt och i vissa fall kan man se betydligt färre B. hominis efter koncentrering än innan (Miller 1988).
Referensmetodik
Mikroskopi
De morfologiska detaljerna och därmed de olika formerna av Blastocystis hominis studeras bäst i permanentfärgat preparat (Bilaga 6. Parasitologiska metoder) och denna metod bör användas om man specifikt önskar studera B. hominis.
Morfologiska kriterier
Morfologin är mycket varierande och flera olika former av B. hominis finns beskrivna; alltifrån amöboid form till cystform. Diagnostiken grundar sig dock vanligtvis på den runda vakuoliserade formen. Den varierar kraftigt i storlek, från 6 till 40 µm, och uppfylls till stor del av en "central body" (en vakuolliknande kropp) samt har en eller flera perifera kärnor. Den stora variationen både vad det gäller morfologi och storlek innebär att Blastocystis många gånger förbises vid mikroskopisk bedömning.
Alternativa diagnostiska metoder
Indian ink-färgning
Blastocystis hominis omges av en "slemkapsel". Infärgning med indian ink ger en uppklarningszon runt Blastocystis-organismen så att man lätt kan skilja dem från andra cystor av liknande storlek. Enkel metod som dock ej används i någon större utsträckning.
Epidemiologisk typning
Utförs ej.
Svarsrutiner
Blastocystis hominis påvisade/ej påvisade.
Flera författare rekommenderar att utsvar av Blastocystis hominis skall graderas i riklig, måttlig eller sparsam förekomst. Värdet av en dylik utsvarsrutin är tveksamt då sambandet mellan symtom och antal Blastocystis-organismer ej är helt klarlagt. Om en sådan svarsrutin används bör grunden vara ett permanentfärgat utstryk och ej mikroskopi efter koncentrering då organismerna koncentreras i varierande grad.
Laboratorierapport
Blastocystis hominis är ej anmälningspliktig och ingår inte i den frivillig laboratorierapportering
REFERENSER
- Garcia L, Bruckner DA. Intestinal Protozoa: Amebae. Diagnostic Medical Parasitology. 2nd ed. Washington: American Society for Microbiology 1993;6-30.
- Lebbad M, Nääs J, Tjernström K. Parasiter på daghem. Svenska Läkarsällskapets Riks-stämma, 24-26 november 1998, Göteborg.
- Miller RA, Minshew BH. Blastocystis hominis: an organism in search of a disease. Rev Inf Dis 1988;10:930-938.
- Stenzel DJ, Boreham PFL. Blastocystis hominis revisited. Clin Microbiol Rev 1996;9:563-584.
- Zierdt CH. Blastocystis hominis-past and future. Clin Microbiol Rev 1991;4:61-79.
